Häxknuten

Spunnen liksom sagans strofer

spunnen ur ett sotigt glasblock

Häxans knut är en och ensam

likväl av många trådar tvinnad

Tre äro de som enrådigt råder

dödssång sötar deras bittra måltid

Olycksfågel gal i ottan

sjunger med Systern och den Sjuke

Vassa dolkar nalkas hjärta

sticker hål i hull i lönndom

Dyster konung kitteln värmer

gudakockar själva steks

Ve, när gudar trenne träta

väger kungasynd på bronsvåg

Död för vind och våg och vatten

bliver gudakvarnens mäld

Kryddlöst kött från graven gives

som sold för mustigt soppekok

Konung klagar för döva öron

gudar sover gudasömn

Hotfullt krav från högstekock

fargalt jämte spädgris slaktas

De som svullna slumrar hugnas

av mäktig månsten i envar mage

Stilla stensal ser stenen gnistra

storsjö slukar den andra ständigt

Slutsten uti stortorn fördöljs

medan sliparen slumrar under månget trappsteg

Skallman strävar mot Skuggornas skuggdal

hans härtågs frukter andra skördar

Skäppmor sista skrattet skrattar

när yngling ärver anbragt arvland

Tung bliver högmans högfärdsdöd

segern sorg åt honom skänker

Med sunnan svepes ärrkrönt ädling

ångrar ätteläggens offer

Tre och Trenne, 333

gudars tal är ock Molankens

Marans blygd skall utspy halvgud

när like till sin like skrider

Snarligt råkas många fränder

gille gästas som smyckats med sjögräs

Mästerkocken brädet mästrar

kung till intet nytta nalkas

Vindar vränger den stora drömmen

vågor kalvas ur stilla vatten

Blåhyllt konung griper spiran

fordom pyssling, nu vorden titan

Sörj ej den fallnes ödesskugga

som kastas från fjärran din skapnads dagar

Svar skall du söka i häxors hemvist

i spegelsysters svarta lövsal